Typsnittskrönika 24

2003

Gutenberg var inte först

Ibland stöter man på riktiga finsmakare. Såna som inte bryr sig om hur mycket tid som läggs ner, hur mycket resurser som sätts in, bara resultatet blir det absolut bästa. Där inte vinsten är det överskuggande utan ett starkt intresse. Eller kalla det besatthet.

Dutch Type Library är ett typsnittsföretag som utstrålar ett sådant starkt intresse. Företaget startades 1990 av Frank E. Blokland. Frank E. Blokland föddes 1959 i Leiden och utbildade sig på Kungliga Konstakademin i Haag. Han har skrivit boken ”Kalligraferen, de kunst van het schoonschgrijven” (vilket betyder ungefär ”Kalligrafi – skönskriftens konst”).

De har inte gjort så många typsnitt, 13 totalt. Men förstås en massa olika vikter och varianter av varje. Nästan alla fonterna finns i en variant med gemena siffror och en med versala (avsedd för tabeller). Ofta finns det dessutom en variant med kapitäler. Alla typsnitten har en harmoni i detaljerna och en förfining som är slående.

Documenta

Documenta

Titta här bara på Van de keere till exempel. Eller Argo, ett typsnitt som används för bland annat rubriktypografi i magasin. Eller boktypsnittet Elzevir. Eller typsnittet Haarlemmer som Blokland digitaliserat, ursprungligen ritat av Jan van Krimpen.

Intressant är också Documenta, även det ett av Bloklands verk, som finns i ett flertal varianter både som sans seriff och antikva.

Detta, att ha mycket omfattande fonter med många vikter både som antikva och sans seriff är relativt nytt. Fenomenet har samband med utvecklingen av den humanistiska sans seriffen i böran av 1990-talet.

Kännetecknande för denna är också ett mjukare linjespel och större kontrast mellan grundstreck och hårstreck. Man strävar efter att göra de linjära typsnitten så mångfacetterade att de kan både komplettera och i vissa fall ersätta antikvan.

Holland har en lång tradition av typografiskt hantverk bakom sig. Holländarna hävdar för övrigt att det var en holländare, Laurens Janszoon Coster (1405-1448) som var den förste att trycka böcker med lösa typer, inte Johann Gutenberg.

Det är väl inte alla som är överens med holländarna om detta. Men vissa till synes självklara historiska fakta kan ju vid ett närmare betraktande te sig lite grumliga. Vem som får äran för diverse händelser, uppfinningar som krig, kan ju som bekant handla om både pengar och politik, mer än vad som egentligen utspelade sig.

Någon som försökt analysera det hela lite djupare kom fram till att Gutenberg kanske var först med lösa blytyper, men att Coster var först att trycka hela boksidor. Sanningen får vi troligen aldrig veta.

Lasse Törngren

Stäng