Typografi som vetenskap

Typsnitt skapas i en strid ström. Typsnitt som görs med hänsyn till läslighet och användbarhet. Kvaliteten på dagens typsnitt är mycket hög. Men troligen är det inte så ofta som man har en så väldefinierad kravspecifikation som vid framtagningen av Clearview. Inte heller att arbetet bedrivs med sån vetenskaplig systematik.

Att Europas befolkning blir allt äldre är välkänt. Men det är vi inte ensamma om, det gäller även i USA. För att möta de nya krav som det ställer på bland annat trafiksituationen, behöver det amerikanska skyltsystemet förändras. Vägskyltarna i USA styrs av ”the manual of uniform traffic control devices” eller M.U.T.C.D. Av de mindre värdnadsfulla kallat mutt-sid.

Med stigande ålder försämras bland annat mörkerseendet, speciellt när något blir kraftigt belyst som en vägskylt. Att reaktionsförmågan också avtar, gör inte situationen bättre. Den amerikanska regeringens förslag var att göra alla skylttexter 20 % större. Men det skulle innebära 40-50 % större skyltar. Med ökade kostnader och visuell nedskräpning som följd.

En annan angreppsvinkel är att göra ett nytt typsnitt som tar hänsyn till de äldres avtagande synförmåga. Donald Meeker, skyltdesigner och James Montalbano, typsnittsformgivare, båda från staten New York, föreslog att ta fram ett nytt specialritat typsnitt för ändamålet.

Idén hade uppstått redan 1988, när Donald Meeker var involverad i ett annat skyltprojekt. Han blev frustrerad över avsaknaden av konsekvens och tydlighet i skyltningen. Tillsammans med James Montalbano började de forska i ämnet, och gjorde jämförelser med t ex tyska DIN-typsnittet som har sitt ursprung i motorvägsskyltar från 1936 och det engelska British Transport.

Det började med förarbeten och studier i början av nittiotalet, för att sedan slutligen resultera i typsnittet Clearview 2003. Under 2004 började de första amerikanska staterna att införa typsnittet på vägskyltar.

Målsättningen med projektet var följande:

• Förbättra skyltarna för att bli lättare att läsa för äldre förare, utan att behöva öka graden och därmed skyltarnas storlek
• Öka läsligheten genom att sätta texterna med versal begynnelsebokstav och gemener istället för enbart versaler
• Åstadkomma att förarna snabbare och med färre feltolkningar ska kunna tyda skyltarna
• Minska blänk och överstrålning på skyltarnas reflexmaterial

Det befintliga typsnittet på amerikanska vägskyltar, Highway Gothic Font, (vilket legat till grund för det välkända och mycket använda Interstate) har sitt ursprung i handtextade skyltar och har egentligen aldrig blivit testat för sin lämplighet. Meeker och Montalbano utgick från det befintliga typsnittet, men gjorde smärre förändringar på t ex gemena ”g” och ”y” samt gjorde alla bokstäverna smalare.

Nästa steg var förstås att testa det nya typsnittet ”live”. På de första testskyltarna satte man upp texten ”Bergaults”, ett fiktivt ortsnamn som uppfyller några kritiska kriterier: Tre vokaler som på långt håll riskerar att se likadana ut, gemena ”l” och ”t” som kan förväxlas med en etta eller ett ”i”.

Arbetet pågick under mer än ett decennium och mottogs naturligtvis inte med samma entusiasm i alla led inom den federala administrationen. Men allteftersom testerna gav besked förändrades attityderna. Man gick noggrant till väga. Vid olika praktiska försök mättes skillnaden i läslighet mellan det nya Clearview och det gamla typsnittet. Utfallet var förkrossande entydigt: Igenkänningsgraden ökade med 16 % med Clearview Condensed och en liten ökning av skyltstorleken.

I ett annat test, utfört av Pennsylvania Transportation Institute, visade det sig att med Clearview Bold så ökade avståndet med 16 % på vilket de äldre förarna kunde läsa texten.

Vid en hastighet av 70 km/h innebär det ungefär 23 extra meter för att läsa skyltarna, eller uttryckt på ett annat sätt, 1,2 sekunders extra lästid. Dessutom med högre precision, dvs i fler fall än med det befintliga typsnittet, lyckades de tyda informationen på skyltarna på ett korrekt sätt.

 

När skyltar med enbart versala bokstäver i det gamla typsnittet, ersattes med versal-gemena texter i Clearview Condensed ökade läsligheten med 14 %. När man samtidigt ökade graden med 12 % blev förbättringen 29 %. Detta med endast en liten ökning av skyltens storlek.

Under de olika testperioderna gjordes anpassningar av det nya typsnittet med hänsyn taget till testresultaten. Speciellt intresse ägnades åt de gemena bokstäverna a, e och s, de gemena bokstävernas inre luftrum (håligheterna i bokstäverna), nedåtslängarnas längd i förhållande till x-höjden samt tjockleken på grundstrecken.

Till andra detaljer som justerades för att öka läsligheten hör versalerna B, D, P och R som sticker upp ovanför den generella versalhöjden vilket även gäller för gemenerna b, d, f, h, i, j, k och l. Gemena ”l” har, vilket är ganska vanligt bland humanistiska linjärer, en avslutande böj nertill. Detta för att skilja ut bokstaven från t ex gemena ”i” på långt håll.

Totalt har man tagit fram sex vikter av Clearview. Dessutom uppdelat på en variant för vit text på mörk botten (-W) och en variant för svart text på vit botten (-B). Den sistnämnda har något kraftigare grundstreck för att upplevas som lika fet som vit text på mörk botten.

Under 2004 började man införa de nya skyltarna både i Pennsylvania och Texas.

Clearview kan du köpa här.

Lasse Törngren