Sans Serif (Grotesk, Linjärer)

CF Hultenheims indelning: Sanserif Linearform (primform, neoform, geometrisk form, humanform)

Under artonhundratalet dök sanserifftypsnitt upp för första gången, och var inspirerade av tidsandan vid den industriella revolutionens genombrott. Skälet till att dessa tidigare inte funnits hade med verktygen att göra. Steninskriptioner och textning med bredpenna gav naturliga seriffer.

Groteskerna saknar seriffer och har optiskt jämntjocka linjer. Det första typsnittet av denna typ, Sans-seriff, fanns i Vincent Figgins stilprov från 1830 i England. Amerikanska Thorowgoods Grotesque var det första med gemena bokstäver. Båda dessa kom som synes att få stor betydelse för benämningen på dessa nya fonter. Ett av de första grotesk-snitten i Tyskland var Akzidenz-grotesk från Bertholds som gjordes 1896-98.

Två grotesker som än idag är mycket populära är Franklin Gothic och News Gothic som bägge tecknades av amerikanen Morris F Benton 1903 respektive 1908. I slutet av tjugotalet kom tysken Paul Renners geometriskt skapade Futura och det engelska svaret i form av Gill Sans av Eric Gill. Senare kom Univers av schweizaren Adrian Frutiger. Helvetica av Max Miedinger kom 1957.

Tidigare ansågs användningen för Sans-seriffer vara inskränkt till tabeller och reklam-sammanhang. Avsaknaden av seriffer ger en något sämre ordbild än antikvorna, därför ansågs de inte passa lika bra till brödtext. Men under 1990-talet kom det en mängd nytecknade grotesksnitt inom den sk humanistiska sans-seriffen, som t ex Meta, Scala Sans, Thesis och Sterling. Den humanistiska sans-seriffen har dock sitt ursprung i typsnittet Underground, tecknat av Edward Johnston för London Transport strax före första världskriget.

Dessa typsnitt liknar mera antikvan, där de enskilda tecknens bredder är mer varierade och den geometriska uppbyggnaden är inte lika stark. Bokstävernas tydlighet har förstärkts bland annat med inspiration från vägskyltar. Många av dessa är också mycket omfattande med många vikter och även kapitäler och gemena siffror. Claude Sans kursiv har t o m så kallade swashbokstäver (bokstäver med extra slängar vid anslutningen till nästa bokstav).

Allt detta har bidragit till att Sans-seriffen i större utsträckning kommit att användas som komplement och även ersättning för antikvan.

Akzidenz Grotesk Meta

Futura Book Scala Sans

Gill Sans Light Sterling Book


Klassificering enligt CF Hultenheim:

Primform: 1800-talets och det tidiga 1900-talets sansseriff med regionala variationer (t ex Franklin Gothic och Akzidenz Grotesk).

Neoform: Det sena 1900-talets förändring av primärformen (exempelvis Univers och Helvetica).

Geometrisk form: Mer renodlat geomterisk sanseriff, konstruerad med linjal och passare (Avant Garde, Futura).

Humanform: Mindre geometrisk och mer av handens rörelse i den textade bokstaven. De enskilda tecknens bredder är mer varierade. Baserad på klassisk grekisk-romersk inskription (Gill, Syntax, Formata, Scala Sans).

1  2  3  4  5  6  7  8  9  10  11  12  13