Typsnittskrönika 26

2003

Om roliga pekpinnar

Jag gillar sånt som är genomtänkt och genomarbetat. Typsnittsmakarna på Typeart har tänkt till och ger noggranna instruktioner för hur man ska använda deras typsnitt.

Speciellt gäller detta typsnittet Prints Charming. Det är en snirklig skrivstil med slängar och andra utsmyckningar. Emellanåt kan man ju ha nytta ev ett sånt typsnitt. En inbjudan till en fest. Eller kanske dop.

Hur som helst, med fonten får man en medföljande instruktion för hur man lämpligast placerar olika utsmyckningsdetaljer, extratecken och ligaturer. Det finns nämligen olika varianter för att man ska kunna anpassa om en bokstav hamnar i början eller slutet av ett ord eller en mening. Eftersom tecknen är tänkta att hänga ihop måste man ta speciell hänsyn till när de inte ska göra det.

Prints Charming

Prints Charming

Ibland får man ju med ett schema över vilka tangentkombinationer som ger vilka tecken. Typeart har istället bifogat en pdf med olika exempelord med hänvisningar till aktuella tangenter. Dessutom som sagt en textfil som i skarpa ordalag varnar för att man inte kommer att kunna utnyttja typsnittet fullt ut om man inte läser den.

Övriga exempel på deras produktion är Amnesia som är en ganska lyckad variant av den där suddiga, utfrätta sortens typsnitt som blev så omåttligt poplära under en tid. Steinburg Modern är en lite konstig hybrid, ett mellanting mellan Caslon och Bodoni, med slängar i kursiven. Se mer på deras hemsida.

TypeArt startade först som en designbyrå 1992 men utvecklades sedermera till att bli en renodlad typsmedja 1998. Grundaren Lloyd Springer har formgivit alla typsnitten som säljs direkt på webbsajten.

Springer är en manisk samlare av alla typografiska uttryck. Polaroidbilder av TV-vinjetter och idéer från skräpmejlen, liksom urrivna tidningsannonser. Allt sparas för framtida inspiration. Vid produktionen av typsnitten läggs mycket tid ner på att få bra tillriktning av texten.

Typsnittet Post Industrial har den ambitiöse Springer speciellt tagit fram för att användas som brödtextsnitt tillsammans med Industria från Adobe. Något som ju alla saknat under en längre tid!

Jag gillar det här ambitiösa om än något pekpinneaktiga sättet att lära upp sina kunder och användare. Så länge det finns lite distans och humor med.

På hemsidan får man till exempel tio förslag på hur man ska hitta alternativa användningsområden för sin gamla typometer. Förslagen är ryggkliare, flugsmälla för den som söker en extra utmaning i tillvaron, ta bort bröd som fastnat i brödrosten eller leka doktor med kollegan. Men det bästa användningsområdet, om man får tro Lloyd Springer på Typeart, är att mäta sin mandom med typometern. Under förutsättning att man är man då.

Lasse Törngren

Stäng