Trägen typtecknare

Tyresös trägne typsnittstecknare heter Franko Luin. Sedan början av nittiotalet har han producerat typsnitt efter typsnitt. En del ”moderna” och en del nytecknade versioner av klassiker som Bodoni, Garamond och Caslon.

Som det ofta kan vara när man surfar in på en typsnitts-sajt, så blir man först lite bländad av mängden (massverkan som vi sa när jag jobbade som dekoratör på Konsum). Men efter ett tag inser man att det faktiskt bara är ett par-tre typsnitt man gillar eller som är användbara.

I fallet med Omnibus, som Franko Luins typsmedja heter, så är det nog flera som är användbara. Men det är bara några av typsnitten som jag direkt blir intresserad av.

Jag tycker att han har lyckats bra med sina nittiotalslinjärer (Dialog och Norma). Varje typsnittsdesigner att räkna med har ju idag åtminstone ett typsnitt av den sorten i sitt portfolio. De två nämnda står sig dock bra i konkurrensen.

De klassiska typsnitten är jag inte lika svag för. Där känns versioner från Adobe eller Berthold som aningen vassare.

Av seriff-typsnitten fastnar jag för Res Publica, som har ett eget uttryck samt fina kapitäler och gemena siffror.

Jag tycker hursomhelst att det är trevligt med engagerade personer och Franko Luin verkar göra typsnitt för att han inte kan låta bli. Ungefär som när Emil täljer sina trägubbar i snickarboden.

Flera av de informativa typsnittsproverna på sajten åtföljs dessutom av Frankos kommentarer till hur fonten kom till.

Hela sajten har en trevlig ton och det är lätt att hitta. Även om designen inte känns alldeles rykande färsk.

Lasse Törngren