Smakfulla och avslappnade

Hofler Type Foundry erbjuder många fina typsnitt. Alla nytecknade originalfonter, alltså inte nygjorda versioner av klassiska typsnitt. Därmed inte sagt att det inte finns influenser bakåt i tiden, för det gör det förstås. Som hos alla.

Den amerikanska tidskriften I.D. Magazine framhåller Jonathan Hoefler som en av de fyrtio mest inflytelserika grafiska formgivarna i USA. Och visst har hans och hans kollegors verk synts på många ställen. Rolling Stone, Harper's Bazaar, The New York Times Magazine, Sports Illustrated, Esquire och Guggenheim-museet är några välkända forum där Hoefler på ett eller annat sätt gjort avtryck.

För oss svenskar är han kanske mest känd för att ha gjort Hoefler Text, som numera ingår i typsnittsuppsättningen i Macens operativsystem.

Jonathan Hoefler har även fått utmärkelser och hans blygsamhet hindrar honom inte från att ha en speciell sida där han inte bara listar dessa, utan också alla tidningsartiklar det blivit genom åren. Vilket inte är lite.

Hoefler själv säger sig vara besatt av Klassicismen och samlar på antika böcker med stilprover. Detta underlättar förstås när han ger sig i kast med att skapa en ny font. Han går alltid grundligt till väga när han bygger fonten för att få ut det yttersta av den stil eller designperiod som skapade det speciella utseendet.

Hoefler Type Foundry har totalt sex designers, varav en är den mycket kände Tobias Frere-jones, tidigare hos Font Bureau med fonter som Interstate och Poynter på meritlistan.

Hoefler Type Foundrys webbsajt är också mycket snygg. Behaglig och lugn design, tydlig navigering och en slags lätt luftighet i designen. Avslappnad kanske är ordet. Tekniken finns där, men är underordnad designen. Men används för att lyfta fram och hjälpa. Faktiskt en mycket bra webbsajt.

En smart funktion är ”Test Driver”, en lösning med Flash som gör det möjligt att själv skriva in text i det typsnitt man är intresserad av. I övrigt är det rikligt med prover, så man kan lätt se om ett typsnitt passar det man tänkt använda det till.

Man har förstås en sida med det senaste i typsnittsväg man presterat, vilket är ett paket, ”Shades” (Cyclone, Giant, Knox och Topaz), innehållande fyra fonter speciellt gjorda för att fungera i tvåfärgstryck. Varje font har förutom en ”vanlig” version, två andra som är tänkta att tryckas ovanpå i annan färg.

De tidiga ornamenterade typsnitten var inspirerade av kalligarfi från mellanöstern, inskriptioner från romartiden och kopparstick. Men i början av artonhundra-talet började typformgivarna att intressera sig för skyltmålarnas alster och hämta inspiration där. Paketet Shades innehåller fonter av den senare karaktären.

 

Ytterligare ett nytt typsnitt värt att nämna från Hoefler Type Foundry är Gotham.

Andra intressanta fonter är ”Champion” och ”Knockout” som finns från mycket smal kondenserad (Knockout 26) till mycket bred extrafet (Knockout 94). Ungefär som ett Multiple-Master-typsnitt, fast som enskilda fonter.

Champion har inte de traditionella vikt-indelningarna som regular, semibold och black. Istället används passande nog bantamvikt, weltervikt, fjädervikt, lättvikt och tungvikt (typsnittet togs ursprungligen fram för Sports Illustrated).

Skälet till detta är, förutom kopplingen ovan, att ingen av varianterna är den centrala utifrån vilken de andra skapats. Alla varianterna är egentligen oberoende av varandra och framtagna för att formgivaren skulle få hjälp att hantera rubriker med olika längd. Detta för att slippa det annars vanliga bruket att skala fonten oproportioneligt i layout-programmet.

Knockout är för övrigt framtagen som tänkt brödtext-kompanjon till Champion.

Lasse Törngren