Pixlar i begynnelsen

Steve Jobs, Apples ledargestalt, hyllas på olika sätt för sina framgångar och sin förmåga att åter göra Apple till ett vinstgivande företag. Mässan Billboard Digital Entertainment Awards har utsett Jobs till ”Årets Visionär” och Apple till ”Årets Märke”.

Och visst har Jobs varit framgångsrik. iTunes och iPod är ju exempellösa framgångar. Åtminstone så här långt.

De flesta anser säkert att det var Jobs som skapade Macen. Men den som startade projektet inom Apple och drev det under lång tid var Jef Raskin. Jobs var då istället involverad i det sedermera misslyckade projektet Lisa. Raskin lämnade Apple efter en konflikt med Jobs. Om makten, får man förmoda.

En annan viktig person vid Macens tillblivelse var Susan Kare, som skapade omistliga delar av användargränssnittet. Som klockan för att visa att datorn arbetar, den glada Macen som välkomnar användaren efter startplonget, soptunnan som kallas papperskorg i Sverige och den lilla hunden som visar vilken ledd man skriver ut pappret på.

Hunden har ofta blivit förväxlad med en ko (har man en matris med bara 256 bildpunkter till förfogande är ju de särskiljande detaljerna inte så många). Hos Apple fick därför hunden heta ”Moof, the dogcow”.

Vem blir inte nostalgisk vid åsynen av alla de här symbolerna? Ja, det finns naturligtvis de som hellre minns ikonerna från Windows 3. Men dem har Susan Kare ocksågjort. Så här såg de ut.

Annars fick Apple en stor dos inspiration hos kollegan Xerox, som under en längre tid arbetat på en dator med ett grafiskt användargränssnitt. Idén att med hjälp av rullgardinsmenyer styra datorn, kom t ex från Xerox. Bitmap-tekniken för tecken-hanteringen på skärm liksom Ethernet var också det teknologier från Xerox utvecklingsenhet i Palo Alto. Skillnaden var att Xerox hade ett utvecklingsprojekt under flera år, med en prototyp som var så dyr att den var osäljbar. Apple lyckades realisera sitt projekt och få fram en säljbar dator, om än relativt kostsam och inte helt fulländad. Fast då hade man innan dess misslyckats med Lisa...

Susan Kare, som gjorde många av symbolerna, svarade också för de bitmappade typsnitten som ingick i det första systemet på Macen.

Steve Jobs ville undvika att behöva licensiera typsnitt, som tex Times, Century och Helvetica, så han ville att Susan Kare skulle göra egna typsnitt men med dessa som förlagor.

Kare ville namnge typsnitten efter stationerna utmed sin barndoms järnväg i Philadelphia. Jobs gillade idén med städer, men ville ha mer internationella stadsnamn som korresponderade med typsnitten de kopierade: New York för Times, Geneva för Helvetica, London för Old English och så vidare. Kare gjorde alla typsnitten utom Venice som formgavs av Bill Atkinson. San Francisco hette för övrigt Ransom i ett tidigt skede.

Susan Kare började som frilansare i San Francisco, direkt efter sin konstexamen på New York University 1978.

På hennes kundlista står förutom Apple, IBM, Microsoft, Oracle, Autodesk, Intel, Sony och en del andra hyggligt välkända företag.

I sitt arbete med symboler och användargränssnitt, försöker hon alltid föra in en dos humor, för att göra det hela lite mänskligare. För att övervinna det lite kalla och opersonliga man kan uppleva med en dator.

Minimalism är en annan ledstjärna. Susan betraktar datorsymbolerna (”ikonerna”) mer som trafikskyltar än illustrationer. Ju enklare, desto bättre. Det gäller även användningen av färg, där hon är sparsam. När symbolerna till Apples första system skapades fanns inget val (datorn hanterade inte färg då), men även symbolerna i Windows 3 är tämligen återhållsamma.

Susan Kare har också formgivit en del ”moderna” pixeltypsnitt, speciellt framtagna för användning i webb- och multilediasammanhang. Kare Five Dots, Kare Six Dots och Ramona, t ex. De första två har namn som antyder storleken, Kare Five Dots är fem pixlar på höjden, Kare Six Dots sex. Och Ramona är en skrivstil som är sju pixlar hög. Typsnitten köper du här.

Ganska fascinerande vad Susan Kare kan klämma in mellan första och sjunde pixeln i en bokstav!

Vill du se mer av Susan Kares arbete kan du ta en titt på hennes hemsida här.

Lasse Törngren