Typsnittskrönika 45
2005Porchez – Precis perfektion
För en tid sedan målade jag om väggar och fönsterkarmar hemma. Jag hade då lyckligtvis kommit över en helt ny typ av maskeringstejp. En tejp med den paradoxala egenskapen att sitta väldigt bra, men ändå lätt att ta bort efter målning. Enligt uppgift skulle tejpen kunna sitta uppe i en vecka utan problem att avlägsna. Jag testade inte så länge, men ändå ett par-tre dagar. Resultatet var, om jag får säga det själv, lysande.
Om man använder bra maskeringstejp är det ingen som tänker speciellt mycket på hur det är målat. Den nya färgen bara lyser där i sin självklarhet.
Det slog mig då att bra typografi är lite som bra maskeringstejp. Ingen tänker på att det är något särskilt med bra typografi, utan man bara läser på. I motsats till dålig typografi (och tejp), då reaktionen blir ”Men oj, det är lite rörigt, va?” eller ”Tja, lite kladdigt är det ju”.
En typograf som menar att den bästa typografin är transparent, är fransmannen Jean-François Porchez.
Nu kan man förstås inte säga att hans insats för tidningen Le Monde passerade obemärkt förbi. Och kanske är det inte vad han egentligen menar. Men att man ska ta till sig innehållet mer än att tänka på hur bokstäverna ser ut.
Porchez föddes 1964 och studerade på konsthögskolan EMSAT, en tid då typsnittet Angie kom till (sedermera tillgängligt hos FontFont). Angie fick Brattings pris i 1990 års Morisawa Awards. Karriären fortsatte på annonsbyrån Dragon Rouge, där han sysselsatte sig med att skapa logotyper för mineralvatten och mjölk- och yoghurt-produkter.
Under denna period skulle tidningen Le Monde redesignas, vilket var välbehövligt. En artikel fångade Porchez uppmärksamhet, där man trots omgörningen talade om att fortsätta att använda Times New Roman som brödtypsnitt. Ett typsnitt som fungerade dåligt i sitt sammanhang med alldeles för liten grad (Le Monde innehåller stora textmassor).
Många menade att tidningen var oläslig. Så även Jean-François Porchez som bestämde sig för att göra något åt saken.
Porchez är antingen en väldigt bra brevskrivare, eller så engagerad i ämnet att argumentationen är svår att stå emot. Hursomhelst, ett brev till chefredaktören fick denne att inse att en tidning som Le Monde måste ha ett nyritat franskt typsnitt. Skapat av en då tämligen okänd typsnittsdesigner. Inte ett magert typsnitt från england. Förstås.
Vid ett tillfälle fick han chefredaktören (som var långsynt) att ta av sig glasögonen för att på avstånd jämföra tidningens befintliga typsnitt och sitt eget föreslagna sida vid sida. Tidningsmannen gick sedan steg för steg närmare typsnittsproverna tills han kunde läsa texten. Behöver jag berätta vilket typsnitt som först gick att läsa?
Porchez menar för övrigt att skillnaden i frekvens mellan olika språk, när det gäller användning av vissa konsonanter och vokaler, måste avspeglas i typsnittets design.
Typsnittet Le Monde Journal som Porchez specialritade för tidningen Le Monde tar hänsyn till just de speciella kombinationer av vokaler och konsonanter som är utmärkande för franskan. Vilket ger bättre flyt i läsningen.
Chefredaktören på Le Monde tog typsnittsproblematiken på fullaste allvar. Det handlade inte om att byta typsnitt för att det var snyggt eller roligt. Det handlade om att tidningen skulle överleva.
Le Monde Journal är skapat för att fungera bra i små grader, serifferna är ganska kraftiga och ljusrummen i bokstäverna är relativt stora, vilket ger ett luftigt intryck. Le Monde började använda det nya typsnittet 1994.
Porchez jämför sin gärning med en dirigents; man skapar en variation på ett tema som många andra gjort. Skillnaden, menar han, är att när man lyckats bra är det ingen som märker vad man gjort.
Utöver det tidigare nämnda, har Porchez fått pris för Apolline i Morisawa Awards 1993, vidare fick Ambroise, Anisette, Charente, Le Monde Journal och Le Monde Courrier alla pris 2001 i Bukva:raz. Porchez fick också utmärkelsen Prix Charles Peignot, 1998.
Andra insatser är Parisine, ett typsnitt framtaget för skyltningen i Paris tunnelbana, samt typsnitt för Peugeot, France Télécom och Costa Crocieres. Det sistnämnda finns nu tillgängligt som Open Type-font. På senare tid har han gjort en redesign av Sabon för Linotype, Sabon Next och helt nyligen tog han fram ett hustypsnitt för Renault, baserat på Renault-texten ritad av Eric de Berranger.
Ett av modehusen i New York, House of Deréon, ska nu få ny logotype och identitet med hjälp av reklambyrån AR Media och Jean-François Porchez.
Utöver det flitiga typsnittsskapandet är han ordförande för Association Typographique Internationale, AtypI.
Porchez har sedan 1994 sin egen studio och hans typsnitt kan du köpa här.
Lasse Törngren